En spökstad

När baslådan hoppar till The xx, då vet man att den förmodligen är på för hög nivå. Någon eller något har höjt min baslåda till max och jag har inga avsikter att sänka den. Förmodligen höjdes den av mina kära vänner i takt till Slagsmålsklubben igår när vi entusiasmerade oss inför kvällens konsert. Vad som följde efter det var att vi pusslade ihop en accapella-version av Hänt i tre stämmor. Sen lyssnade vi på kött, för att senare lyssna på en hel del mer eller mindre duktiga band på Skandiateatern, väntandes på Slagsmålsklubben.

Entré. Visst kan man tycka att Frej tar sig själv på lite för stort allvar ibland, men det är berättigat. Känner man att man måste hata, kan man istället rikta det mot alla irriterande fjortispojkar som inte fattat grejen med att dansa, och istället bara hoppar och knuffas. Inte mer att säga än att killarna på scenen lyckades frambringa lyckorus och mängder svett. Idag har jag förövrigt lite plugg jag borde sköta, 'det sista'. Orkar dock inte. Känns trevligare att mysa ihop sig med Kafka på stranden, för resten av dagen. Ser fram emot en underbar kommande vecka. Pussss