En spökstad

Åskan ger mig huvudvärk, och jag var överlycklig över att ha hittat Faust - Eine deutsche Volkssage på Voddler. Fast lyckan smet ungefär lika snabbt som Mephisto uppenbarade sig. Jag älskar tysk stumfilm, men inte idag - inte utan undertexter. När texten är enbart på tyska (visst förstår jag det mesta... men men) och stiliga anfanger gestaltar varje bokstav, så klarar jag inte av att läsa (tillfoga åskans påverkan i min klagosång). Skall detta tolkas som ett tecken på att der Erzengel vill att jag ska läsa Faust innan jag ser denna film? För övrigt ser vi Gösta Ekman d.ä. som Faust och regissören är en av de två mästarna över tysk stumfilm; F.W. Murnau (Nosferatu, Sista skrattet). Den andra mästaren är självklart Fritz Lang. 

Läser för övrigt Den unge Werthers lidande just nu. Herren behärskade (som tjugofemåring) i högsta grad konsten att levandegöra känslor; vackra eller hemska, som de verkligen upplevs. Än så länge har inte den unges lidanden utbrutit, men jag är säker på att jag kommer lida med honom. Hoppas innerligen, som jag tidigare nämnt, att det inte blir något klustersjälvmord. Men jag brukar se mig själv som en känslomässigt stark karaktär och jag har ju annat att tänka på än Lotte. På tal om inget fick jag för övrigt höra att jag har ett starkt kulturellt intresse och en abstrakt ådra, som motivering för högsta möjliga slutbetyg i både Nutida konst och Kulturhistoria. Gissa om jag blev glad. Pussss