Arg var jag. Var jag vad jag var? Jag var arg.
Jag försökte skrika,
men såklart skulle jag mig själv svika
Innan min ilska hade flutit ut i ett oljud så tunt,
hade insikten slagit mig runt
Insikten om att mitt självtillit var lika klent
som glaset jag drack rent
Jag hade inte hälften av modet eftertraktat
för risken att ha någon på ont kontaktat
Då. Just då, och inte tidigare, kom jag till en ny insikt: det är inte utåt jag vill vända min ilska. Det är på mig själv, inåt, jag ska vara arg. Resten av världens stackare i sin dvala ska jag inte störa.
Ilskan som skjutit dig, ska du inte spegla ut, i en rikoschett, över andra.
men såklart skulle jag mig själv svika
Innan min ilska hade flutit ut i ett oljud så tunt,
hade insikten slagit mig runt
Insikten om att mitt självtillit var lika klent
som glaset jag drack rent
Jag hade inte hälften av modet eftertraktat
för risken att ha någon på ont kontaktat
Då. Just då, och inte tidigare, kom jag till en ny insikt: det är inte utåt jag vill vända min ilska. Det är på mig själv, inåt, jag ska vara arg. Resten av världens stackare i sin dvala ska jag inte störa.
Ilskan som skjutit dig, ska du inte spegla ut, i en rikoschett, över andra.
Jag har ändå aldrig förstått var det roliga i ett skjutvapen ligger. Jag må vara konstig, men inte ser jag underhållningen i ett mordvapen. Tro mig, spännande underhållning finns på så många andra håll. Puss
Kommentarer
Trackback
