En spökstad

Eftersom jag oftast brukar beklaga mig över själsliga smärtor är det idag dags att vara lite kroppslig. De senaste två dagarna har jag spenderat inomhus i nästintill oändlig tristess. Min kroppstemperatur har överstigit trettionio grader. Jag har upplevt en huvudsmärta som närmast kan liknas till de smärtor jag kände, när jag förra våren gav upp kaffe, när abstinensen hade stört mig i ungefär en vecka. Mina knäskålar böjer sig för vart hundrafyrtioandre steg. Ligger eller sitter jag i samma position i mer än en kvart får jag ont i ryggen. Värktabletter är det bästa som finns. Jag saknar skolan - sanning. Jag saknar sanningen - fast det är förmodligen för att jag läst för mycket av 1984 de senaste dagarna. Mängder av honung, te och faktiskt nyponsoppa (bara för att hög vätskeomsättning är viktig och att det är sjukligt gott!) flyter genom min kropp. Dock saknar jag hallisar. Skulle kunna vara kul. 



Min odör består denna vecka av
dålig uppmärksamhet i ett eldhav
Så, ge mig uppmärksamhet, 
jag blir kanske frisk - vem vet?