Godnatt
Har Freuds ”Drömtydning” på nattduksbordet, i hopp om att jag en natt eller morgon ska vakna upp efter en dröm så sjuk-in-i-helvetet att jag sitter i timmar och slår i boken och till slut hittar något intressant, dolt, som jag inte visste om mig själv. Inte riktigt så surrealisterna gjorde för att väcka sina absolut djupaste tankar, men jag går min egen väg. Förhoppningsvis hittar jag något som så jävla absurt att jag först skäms för att dela med mig av, men sedan sakta inser att det är en faktiskt del av mig, för det är väl så Freuds teorier funkar, eller hur?
Kommentarer
Trackback
