En spökstad

Det gör ont att tänka på vissa saker. Det är som att tanken på er orsakar smärta i mitt huvud, samtidigt som tankar på er inte flyter på, utan börjar röra sig i slow motion. Det är inte ert fel. Det är inte mitt. Det bara blev så. 

När jag ser något jag förknippar med er uppenbarar sig en tår i mitt öga, samtidigt som smärtan hugger till i huvudet. Det är inte ert fel. Det är inte mitt. Det bara blev så.

Det är så synd att minnet av er förknippas med smärta i mitt huvud, för nu kommer mina instinkter försöka skjuta bort er. 

Men jag ska aldrig glömma er, jag lovar. Hur ont det än kommer göra ska jag alltid minnas er. För minnena och tankarna på er är en snärta värd att uthärda.