Se vad jag sett

Just det. Jag såg den vackraste filmen jag sett på längre, igår. Never Let Me Go. Oerhört missledande titel, som för tankarna till den där klyschiga kärleksfilmen som filmen i fråga verkligen inte är. Visst, filmen spelar på ett romantiskt triangeldrama, men, nu kommer det: i ett dystopiskt England! Filmen är rik på fynd från den framtid vi aldrig sett och lyckas verkligen gestalta de känslor vi aldrig känt. Ta och se den!
Filmen, som är från 2010, är baserad på en relativt ny bok. Kanske något man borde läsa? På tal om böcker lånade jag Gregorius idag, spännande. Nog om det, jag ska ha lite sömn inatt. Puss

The Velvet Underground - The Murder Mystery

Tänk dig en blandning mellan The Doors och en nyhetssändning, allt ihopklämt i en protopunk-tripp med lite Scooby Doo-vibbar.

Oidipuskomplex


Spelet är förlorat

"You have my sympathies, then. You have not yet learned that in this life you have to be like everyone else - the perfect mediocrity; no better, no worse. Individuality's a monster and it must be strangled in it's cradle to make our friends feel confident.
You know, I've often thought that the gangster and the artist are the same in the eyes of the masses. They are admired and hero-worshipped, but there is always present underlying wish to see them destroyed at the peak of their glory."

Sexordsnovellen, framtiden?

"Lie detector glasses perfected: civilisation collapses."
- Richard Powers

jag vill vill vill vill se


Genial ungdom



Japanther – River Phoenix
Sold your souls down in Hollywood, one by one
Walking towards North Hollywood, now they know your name
River Phoenix, didnt mean it

Dito, PJ


Gimme some more pbj in spotify

Jag blir galen över att Peter Bjorn And Johns nya skiva "Gimme Some" inte nått Spotify än. Speciellt efter DNs recensent beskrivit skivan på detta vis:
”'Gimme some' spänner från skolgårdsramsor till gammal ettrig Devopunk tolkad av nyare upplagor av Teddybears, Swinging London-psykedelia, rent afrikansk gitarrekvilibristik och något i rytmerna som för tankarna till Adam and the Ants"

... och sedan givit den en fyra! Har aldrig varit något superfan av Peter Bjorn And John, men min medvetenhet sträcker sig åtminstone längre än Young Folks. Jag gillar deras näst senaste "Living Thing" samt den något tidigare "Falling Out" och Peter Moréns solo-karriär (fastän att han inte var så värst bra när jag såg honom live). Är det Spotify eller PBJ personligen jag ska skicka arga/besvikna mail till?

Musiktips

Lite synthpop, new wave, chillout, trip-hop, downtempo, ambient och PJ Harvey (vem visste förresten att hon släppt ny skiva?).

Slowly we unfurl, as lotus flowers


Movits! - Ut ur min skalle

Movits! har förtrollat mig ännu en gång. För knappt två år sen introducerade de jazz- och swing-soundet för mig. Och det tackar jag dem för, då det öppnat flera portar. Att de spelar på samma sound, även om det inte är i lika hög grad, på sitt andra album är tacksamt. Och att de sedan blandar det med hiphop är så otroligt nyskapande. Jag vet inte vad det bästa med Movits! är. Antingen deras jazziga sound, eller deras politisk skarpa texter fullproppade med referenser till klassiska musiker.

Det de gör när de nämner artister som till exempel Sammy Davis, Jr. är att väcka ett intresse. Det är förmodligen väldigt individuellt men mig presenterar de då för nya artister med i stort sätt varje spår. Och musikslukare som jag är måste jag kolla upp artister som inspirerat dem. Och jag förstår vad de menar.

Stark högerkritik är ett återkommande ämne i vissa låttexter. Jag lyssnar förmodligen på väldigt lite svensk hiphop, så kanske det är i all svensk hiphop? Jag kan inte säga att jag sympatiserar med deras åsikter i alla frågor, men stor respekt ska de ha för sitt finurliga sätt att uttrycka politiska åsikter. Bättre än en hel del politiker. 

Det märks också att pågarna är skolade i den svenska litteraturen när de refererar till Strindberg – eller så är det jag som är så obildad att jag direkt kopplar höganäskrus till Strindberg. Gästartisten Zacke lyckas även dra referens till en Pär Lagerkvist-dikt med raden ”ångest är vår arvedel”. Såhär bildade musiker har vi allt för få av inom den svenska musikbranschen.

De personliga favoritspåren på skivan är ”Balaclavaboogie” med Promoe och Timbuktu(som jag annars inte brukar vara så mycket för, men båda gör sig riktigt bra här), ”Vad dom än säger” och ”Skjut mig i huvudet”. Movits! är bra, för de är bildade och de bildar mig, förbereder mig för annan musik att upptäcka. De är som en riktigt lyckad förfest. Svenska stoltheter som kommer skriva historia? Det tror jag faktiskt. Om de fortsätter i samma spår.

Mördar-Anders är grym. Samma gäller låten han fått sitt namn ifrån.

Movits! – Ut ur min skalle


Jag håller med om det mystiska


Djävulens öga

En trevlig dag avrundas med en Bergman-komedi om självaste Don Juan och hans följeslagare, Satan, en jungru, en djävul i ett skåp, kärlek kontra ondska och allt på grund av ett ont öga. En mästerlig scen är när två grevar i helvetet upplyser Don Juan om hur en nordisk kvinna skall förföras:

- Den nordiska kvinnan är sällan medveten om sin kvinnlighet. Därför är hon lättfångad.

- Hennes moraluppfattning däremot är outgrundlig, därför är hon svår att behålla.


Nytt!


Movits! – Ut ur min skalle

Ian and all his heart's joy


Joy Division – Warsaw
Joy Division – Shadowplay
Joy Division – Disorder


Tom Waits - Circus


Konstnärligt berättande uttrycksform


Dagens erkännande


Beck & co. är genier


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0